– hur Kina använder robotisering för att bygga sin industri, prestige och nationella självbild

Kina har på kort tid gått från att vara världens verkstad till att också bli en av världens viktigaste utvecklare och tillverkare av robotar. Robotisering är inte längre bara ett sätt att göra fabriker effektivare. I Kina har robotar också blivit symboler för modernitet, teknisk styrka och nationell framtidstro. De används i industrin, i servicesektorn, på teknikmässor och i stora uppvisningar – både i hemlandet och vid olika arrangemang utomlands.

Kina är i dag världens klart största marknad för industrirobotar. Enligt International Federation of Robotics (IFR) installerades omkring 295 000 industrirobotar i kinesiska fabriker under 2024, vilket är det högsta antal som registrerats i ett enskilt land under ett år. Installationerna motsvarade drygt hälften av alla nya industrirobotar i världen. Samtidigt fanns över två miljoner robotar i drift i kinesiska fabriker, vilket innebär att Kina har den största robotparken i världen. IFR beskriver därför landet som den dominerande globala marknaden för industrirobotar.

Den snabba robotiseringen har flera orsaker. Kinesiska företag vill höja produktiviteten, minska beroendet av dyr arbetskraft och ta steget från enkel massproduktion till mer avancerad tillverkning. För den kinesiska staten handlar det också om strategisk självständighet. Landet vill inte enbart köpa avancerad teknik från andra utan också bygga upp egna företag, egna leveranskedjor och egna tekniska standarder. IFR noterade också att kinesiska tillverkare stod för
mer än hälften av robotförsäljningen på den egna marknaden 2024, vilket visar att landets inhemska robotindustri växer snabbt och blir alltmer tekniskt avancerad.

Robotarna används framför allt i fabriker där de svetsar, monterar, packar och transporterar komponenter. I vissa högautomatiserade anläggningar arbetar robotar nästan utan mänsklig närvaro. Men robotarna har också fått en roll utanför fabrikerna. De används allt oftare i sammanhang där syftet inte bara är produktion utan också att visa upp teknisk utveckling och nationella ambitioner.

I sådana sammanhang fungerar robotar som en form av teknologiska symboler. När robotar dansar, spelar instrument eller utför kampsport på scen visar de inte bara vad maskiner kan göra. De bär också ett budskap: att Kina vill framstå som ett land i teknikens framkant. Demonstrationer av robotar har därför blivit ett återkommande inslag vid internationella mässor, forsknings- konferenser och statliga evenemang.

Ett exempel är olika robotfestivaler och tävlingar som arrangeras i Kina. Vid sådana evenemang kan robotar delta i tävlingar i exempelvis löpning, fotboll eller kampsport. För besökare från andra länder fungerar uppvisningarna som en konkret och bildmässig illustration av hur långt den kinesiska robotutvecklingen har kommit. Tekniken presenteras inte bara genom statistik och rapporter utan också genom maskiner som rör sig, agerar och samverkar med människor i verkliga miljöer.

Denna typ av uppvisningar är också ett sätt att stärka landets internationella image. När robotar uppträder på scen eller i demonstrationer skapas en bild av ett tekniskt avancerat samhälle. Tekniken kopplas samtidigt ofta till kinesiska kulturella symboler, vilket gör presentationen mer lättbegriplig för en bred allmänhet.

Ett tydligt exempel på detta utgjorde årets kinesiska nyårsgala i februari 2026. Programmet sänds varje år av China Central Television (CCTV) och kallas därför ofta CCTV:s Spring Festival Gala. Galan är ett av världens mest sedda tv-program och fungerar som ett viktigt skyltfönster för kinesisk kultur och samhällsutveckling. Under galan 2026 fick humanoida robotar en framträdande roll. Flera kinesiska robotföretag deltog i uppträdanden där robotar samspelade med mänskliga artister i koreograferade nummer. Robotarna visade bland annat avancerade rörelser och deltog i scener inspirerade av traditionell kinesisk kampsport.

Särskilt uppmärksammat blev ett inslag där humanoida robotar utförde kung fu-rörelser tillsammans med barn på scenen. I ett annat nummer deltog mer än ett dussin robotar i en uppvisning där de genomförde samordnade kampsportsrörelser med svärd och stavar. Uppträdandet väckte stor uppmärksamhet och spreds snabbt i sociala medier.

Robotarna fungerade under galan inte bara som teknisk demonstration. De placerades i ett kulturellt sammanhang där framtidsteknik kombinerades med traditionella kinesiska symboler som familj, nyårsfirande och kampsport. På så sätt skapades en berättelse där modern robotteknik framställdes som en naturlig del av landets utveckling.

Robotarna blev därmed också en symbol för Kinas framtidsvision. Genom att förena kultur, underhållning och teknik visade galan hur robotisering inte bara handlar om industriproduktion utan också om att bygga nationell identitet och internationell prestige.