Kinesiska kulturcentret i Stockholm visade utställningen "Den mångsidiga bilden - kinesisk och svensk grafisk konst" från 22 mars till 20 april 2024. Utställningen visar över 100 konstverk. De kinesiska trycken är hämtade från samlingen Hunan Fine Arts Publishing House, som täcker klassiska verk från 1937 till 2020 och som visar utvecklingen av kinesisk grafisk konst under nästa ett sekel.

Text: Johan Fresk  FokusKina # 2024-2

Vid denna utställning på Kinesiska kulturcentret, med tryck från svenska och kinesiska grafiker, fanns en spännande blandning av grafiska tekniker som träsnitt, etsningar och screentryck. Kuratorn Anders Nyhlén påpekar att ännu i dag har trycket och den tryckta bilden en stark position som uttrycksmedel för grafisk konst i Kina, trots att många nya grafiska tekniker har tillkommit. I denna utställning är de kinesiska grafiska konstverken främst träsnitt. 

Blocktryck i Kina

Träblockstryck av blommönster applicerade på siden i tre färger har hittats i Kina från Han-dynastin (före 220). Ristade sigill gjorda av metall eller sten, särskilt jade, och inristade stentavlor gav förmodligen inspiration till uppfinningen av trycket. Uppkomsten av blocktryck var starkt influerad av Mahayana-buddhismen. Genom att kopiera och bevara dess heliga texter kunde buddhister tillägna sig personliga förtjänster. Som en konsekvens blev idén med tryckning  och fördelarna med att snabbt kopiera texter uppenbara. På 700-talet använde buddhister träblock för att skapa beskyddande dokument. Det tidigaste exemplet på denna typ av tryck är ett fragment av av en dharani (en buddhistisk besvärjelse) i form av en miniatyrrulle skriven på sanskrit som grävdes fram i en grav i Xi'an och trycktes med hjälp av träblock under den tidiga Tangdynastin, ca 650-670.

De äldsta bevarade exemplen på blocktryck skapade för läsning är delar av Lotussutran som upptäcktes vid Turpan i Xinjiang. Den äldsta texten som innehåller ett specifikt tryckdatum upptäcktes i Mogaogrottorna i Dunhuang i Gansu 1907. Denna kopia av Diamantsutran är 14 fot lång och innehåller en kolofon i ena ändan som lyder: "Ödmjukt till allmän och gratis spridning av Wang Jie på uppdrag av sina två föräldrar den 13:e av den 4:e månen av det 9:e året av Xiantong (dvs. 11 maj, 868)". Detta anses vara världens äldsta säkert daterade träblockstryck. Det dröjde sedan inte länge innan även bilder infogades som en viktig del i träsnittstrycken.

Bland träsnitten på utställningen fanns några klassiska verk av bland andr Wang Renfeng och Gu Yuan. Konstnären Wang Renfeng föddes 1918 i Quanjiao i Anhuiprovinsen. I unga år lärde han sig traditionell kinesisk målning och kalligrafi av sin farfar. 1936 började han göra sina första träsnitt under inflytande av den historiska händelse som allmänt anses ha initierat den moderna träsnittsrörelsen i Kina. I augusti 1931 organiserade Lu Xun (1881-1936), en av de mest inflytelserika kulturpersonligheterna i dåtidens Kina, en sexdagars workshop om träsnitt vars tretton deltagare fick undervisning av japanen Uchiyama Kakichi (1900-1984). Lu Xun var inspirationen för, och föremålet för, många svartvita träsnitt under den här perioden. 

Wang Renfeng anslöt sig till motståndet mot den japanska aggressionen och blev senare konstlärare vid Yucai School i Chongqing. Han var aktiv i att etablera den nya kinesiska träsnittsrörelsen och organiserade utställningar i Chengdu, Chongqing  och Shanghai. Under 1950-talet flyttade Wang Renfeng till Peking och 1980 nominerades han till biträdande sekreterare för den kinesiska grafiska föreningen.

Efter grundandet av Folkrepubliken Kina började konstnärer söka inspiration från det samtida samhället och skildrade utvecklingen av Kinas industri. De ville visa hur det kommunistiska Kina växte genom att använda nya teman och olika genrer i sina konstverk. Gu Yuan (1919-96) var en pionjär inom tryckt industrikonst. Ett av hans träsnitt från 1949, "The Repair of the Ansteel Mills" illustrerar ett stålverk som återhämtar sig på bara några år från spillrorna efter årtionden av krigföring och kaos.

Ett mer modernt uttryck återfinns hos Xiao Jieran som är född Lianyuan i Hunanprovinsen och som 1984 tog examen vid Central Academy of Fine Arts i Peking. Han är vice ordförande i Hunans konstnärsförbund och medlem i Kinas konstnärsförbund. Han studerar folkliga motiv och uttryck i konsten. Han säger om sina motiv, "Folkkonst inspirerar mig alltid. Att studera folkkonst handlar inte om något formellt - det är mer en andlig strävan för mig. För mina tryck bryter jag först ner ett stycke folkkonst till symboliska delar och fogar sedan ihop dem igen i min komposition. Jag har alltid trott att folkkonst är en av de traditionella konstformerna som är mindre begränsade av konstnärliga trender. Folkkonsten har sin egen plats och frihet. Det är därför vårt ansvar att ärva och förlänga folkkonstens liv med en ny modern vision."

Gu Yuan, Återuppbyggnaden av Anshans stålverk, träsnitt, 1949. Bildkälla: Kinesiska kulturcentret i Stockholm

Wang Renfeng, Lu Xun i Shanghai, träsnitt, 1936. Bildkälla: Kinesiska kulturcentret i Stockholm

Xiao Jieran Folkkonstöversikt 7, silkestryck 2006. Bildkälla: Kinesiska kulturcentret i Stockholm