FokusKina # 2017 - 3

Kinesiska språkspalten är ett enkelt och opretentiöst sätt för dem som vill träna lite kinesiska. Vi kommer att presentera två dialoger i varje nummer av Kinarapport. Den första dialogen är på nybörjarnivå och den andra är på medelnivå. Mycket nöje!

对话

A: 哥，你来看看我这几个字写得好不。

B: 你是怎么写的？！今天比昨天写得更差了。

A: 为什么我的字总是怎么难看呢？我真不想写了！

B: 写字不能太快，你写得太快了。

A: 可是爸爸比我写得快得多，为什么写得那么好？

B: 你真糊涂！爸是大人，小孩儿怎么能跟大人比？

A: 哥，中国字真麻烦，我记得快，忘得也快，你有什么好法子吗？

B: 我们老师说学一个字，应该先记这个字的部首，比方说‘湖’这个字有三点水儿， 一定跟水有关系，‘林’这个字是‘木’字旁儿，一定跟树木有关系。

A: 这真有意思，现在我才明白为什么‘吃’ 根‘喝’都是‘口’字旁儿。

B: 当然了，要是没有嘴，怎么吃，怎么喝啊？

A: 可是茶杯的‘杯’字儿，为什么‘木’字旁儿呢？我从来没见过木头做的杯子。

B: 你真笨，怎么连这个都不懂！你看‘杯’这个字，一边儿是‘木’一边儿是‘不， 意思就是说杯子不是木头做的!

Dialog

A: Storebror, kom och titta om jag skrivit dessa tecken bra eller inte.

B: Hur skrev du de här? Idag skriver du ännu sämre än igår.

A: Varför är mina tecken alltid så fula? Jag vill verkligen inte skriva längre!

B: Tecken kan inte skrivas för snabbt, du skrev för fort!

A: Men pappa skriver mycket fortare än jag, varför skriver han så bra?

B: Du är verkligen lite knäpp, pappa är vuxen, hur kan ett barn jämföra sig med en vuxen?

A: Storebror, kinesiska tecken är verkligen besvärliga. Jag kommer ihåg dem snabbt men jag glömmer dem snabbt också. Har du något bra sätt?

B: Vår lärare säger att när du lär dig ett tecken bör du först memorera det tecknets radikal, till exempel har tecknet ”sjö” ”tre-prickar-vatten”, så det måste ha en relation till vatten. Tecknet ”skog” har ”träd” på ena sidan så det måste ha en relation till träd.

A: Det här är verkligen intressant; nu först förstår jag varför ”äta” och ”dricka” båda har mun på sidan.

B: Naturligtvis är det så, om de inte har en mun hur kan du då äta, hur kan du då dricka?

A: Men varför har tecknet ”kopp”, som i tekopp, träd på sidan då? Jag har aldrig sett en kopp gjord av trä.

B: Du är verkligen urdum, hur kan du inte ens förstå det? Titta, tecknet för ”kopp” består av ”träd” på ena sidan och ”inte” på andra sidan, betydelsen är just att en kopp inte är gjord av trä.

Duì huà

A: Gē, nǐ lái kànkan wǒ zhèi jǐ ge zì xiě de hǎo bu hǎo.

B: Nǐ shi zěnme xiě de?! Jīntiān bǐ zuótiān xiě de gèng chà le.

A: Wèishenme wǒ de zì zǒngshi zhème nán-kàn ne? Wǒ zhēn bù xiǎng xiě le!

B: Xiě-zì bù néng tài kuài, nǐ xiě de tài kuài le!

A: Kěshi bàba bǐ wǒ xiě de kuài de duō, wèishenme xiě de nàme hǎo?

B: Nǐ zhēn hútu, bà shi dàren, xiǎoháir zěnme néng gēn dàren bǐ?

A: Gē, Zhōngguó zì zhēn máfan , wǒ jì de kuài, wàng de yě kuài, nǐ yǒu shénme hǎo fázi ma?

B: Wǒmen lǎoshī shuō xué yí ge zì, yīnggāi xiān jì zhèi ge zì de bùshǒu, bǐfang shuō “hú” zhèi ge zì yǒu sān diǎn shuǐr, yídìng gēn shuǐ yǒu guānxi; “lín” zhèi ge zì shi “mù”-zìpángr, yídìng gēn shùmu yǒu guānxi.

A: Zhè zhēn yǒu-yìsi, xiànzài wǒ cái míngbai wèishenme “chī” gēn “hē” dōu shi “kǒu”-zìpángr.

B: Dāngrán le, yàoshi méi yǒu zuì, zěnme chī, zěnme hē a?

A: Kěshi chábēi de “bēi” zìr wèishenme shi “mù”-zìpángr ne? Wǒ cónglái méi jiàn-guo mùtou zuò de bēizi.

B: Nǐ zhēn bèn, zěnme lián zhèi ge dōu bù dǒng! Nǐ kàn “bēi” zhèi ge zì, yì biān shi“mù” yì biānr shi “bù”, yìsi jiùshi shuō bēizi bú shi mùtou zuò de!