Text Johan Fresk  FokusKina # 2019 - 4

Sverige har fått en Kinastrategi. Detta gäller inte bara Sverige utan även EU har,som framgår av en artikel i förra numret av FokusKina, en Kinastrategi. Kina är idag en global aktör med internationell räckvidd vilket ställer Sverige och EU inför en rad nya frågeställningar och utmaningar. Kina kan inte längre betraktas som ett utvecklingsland. Den svenska strategin utgår från ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i centrum.

Förhållningssättet bygger på den Kinastrategi som EU antog 2016 och som uppdaterades i mars 2019. För att få bästa genomslag utgår Sverige från ett gemensamt agerande på EU-nivå vad gäller bland annat handelspolitik och klimat- och miljöfrågor, men även för diskussionen om starkare skyddsmekanismer och stora investeringar i strategiska teknologier är EU-spåret styrande.

Sverige förespråkar en bred dialog med Kina, som även den utgår från samarbetet inom EU, inom alla områden. Varje område har sin speciella karaktär och därför krävs ett differentierat angreppssätt.

Strategin inleds med en sammanfattning av Kinas generellt växande betydelse, framför allt på det ekonomiska området. Kinas ekonomi utgör idag 15 procent av världens samlade BNP och Kina har svarat för 40 procent av världens tillväxt sedan 2008. Det beräknas att Kinas ekonomi kan bli världens största också i nominella termer runt år 2030. I takt med att Kina blir en mer aktiv global aktör måste Sverige och EU resa krav på att landet tillämpar folkrätten fullt ut och tar ansvar för ett regelbaserat multilateralt samarbete.

Kinas styrelseskick
Kina är idag en enpartistat utan allmänna och fria val. Statsapparaten genomsyras av kommunistpartiet, och sedan ordförande Xi Jinping tillträdde 2012 har partiets makt stärkts betydligt. Rättsväsendet är inte oberoende och partiet utökar sin kontroll över alla delar av samhället. Situationen för minoriteter i Xinjiang, särskilt muslimska uigurer, är mycket allvarlig. Ett stort antal människor har tvingats in i så kallade omskolningsläger och inskränkningar vad gäller religions- och rörelsefrihet är särskilt förekommande. Det förekommer att det kinesiska rättssystemet utnyttjas i konflikter med andra länder och att utländska medborgare utsätts för hot, olika former av påtryckningar och även gripanden i Kina. Det förekommer fall av framtvingade offentliga ”bekännelser”. Situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är allvarlig. Avgörande för dialogen i denna fråga är en stark och gemensam EU-hållning.

Ekonomin präglas av statlig styrning
Partiets fortsatta maktinnehav bygger till stor del på förmågan att kunna leverera ekonomisk tillväxt och ökat välstånd till befolkningen. Det förekommer en betydande statlig inblandning och subventioner i ekonomin, och det finns också problem med bristande transparens och ett dåligt skydd för immateriella rättigheter. WTO:s (World Trade Organization) regler tillämpas inte fullt ut trots att Kina blev medlem år 2001. Utländska företag möter begränsningar i tillträde till den kinesiska marknaden vilket får negativa effekter på globala marknader och utmanar innovations- och immaterialrättssystemen. Den statliga inblandningen snedvrider konkurrensen. EU framför regelbundet klagomål på bristande marknadstillträde i Kina. Sverige ska bidra till att aktivt värna frihandeln. För en aktuell beskrivning av Kinas ekonomi se Frederic Chos artikel om Kinas ekonomi i detta nummer av FokusKina.

Växande globalt inflytande
För FokusKinas läsare kommer bakgrunden och säkert även slutsatserna inte som någon överraskning. För mig är det emellertid viktigt att ta med denna information för att belysa den fortfarande mycket begränsade kunskap som finns och även hur långsamt en mental bild förändras på nationell nivå.

Den svenska regeringens Kinastrategi konstaterar att den kinesiska utrikespolitiken har sin utgångspunkt i kommunistpartiets syn på det nationella egenintresset, att växande politiska och ekonomiska resurser ger landet en ökande internationell betydelse och att Kina också har växande intressen att värna.

Kommunistpartiets ambition är att Kina år 2049 ska vara ett modernt socialistiskt land med en försvarsmakt i världsklass. Kinas behov av råvaror främst olja men även järn och koppar liksom växande investeringar, krediter och bistånd innebär att Kina har alltmer omfattande globala intressen att värna.

Kina uttrycker stöd för folkrätten men har en selektiv tillämpning som till exempel de territoriella anspråken i Sydkinesiska havet. I frågan om mänskliga rättigheter utmanar Kina i allt större utsträckning det internationella arbetet. Individen betraktas inte som en bärare av rättigheter.

Klimat och miljö
Kina är idag världens enskilt största utsläppare av koldioxid. Landet står för cirka 27 procent av de globala utsläppen och volymerna ökar snabbt eftersom kol alltjämt är den största energikällan och nya kolkraftverk byggs och tekniken exporteras dessutom till andra länder. Kravställs därför på att Kina ska nå sina maximala utsläpp före 2030. Förmer information om elproduktionen se Christer Nilsson artikel om Kinas elförsörjning i detta nummer.

Samtidigt är det otvetydigt att de globala klimatmålen och Parisavtalets ambitioner inte kan nås utan Kinas aktiva medverkan.

Satsningar görs på klimatteknik och landet är ledande inom bland annat solcellstillverkning. Det finns idag också ett växande miljömedvetande i Kina hos befolkningen liksom en insikt om de negativa effekterna av miljöförstöring på hälsan. EU ska ställa högre krav på Kina när det gäller klimat och miljö. Sverige vill föra en dialog med Kina om policyutveckling och forskning inom miljöområdet.

Bältes-och väginitiativet, BR! (The Belt and RoadInitiative) och Kinas bistånd
En av grundbultarna i Kinas utrikespolitik är att knyta ihop Asien med Europa men även Afrika genom ett antal land- och sjökorridorer inom BRI. Projekten avser ofta investeringar i infrastruktur och kommunikationer. Projektet ska också ses som Kinas försök att nu omforma det internationella systemet för att passa egna syften. Precis som stormakter gjort i alla tider.

BRI används ofta för kinesisk export av överkapacitet vilket kan leda till att lokala företag konkurreras ut eller att mottagarlandet hamnar i skuld till kinesiska institutioner och att det kommer krav på politiska motprestationer när villkoren ska omförhandlas. Genom den kinesiskledda Asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken, AIIB (Asian Infrastructure Investment Bank) och Kinas organ för internationellt utvecklingssamarbete, CIDCA (China International Development Cooperation Agency)har Kina fått ett internationellt och ett nationellt organ för att kanalisera sitt bistånd. Detta blir alltmer omfattande och i de flesta sammanhang är det Kinas nationella ekonomiska intressen som styr bistånds givningen. Kina reser givetvis inga krav på respektförmänskliga rättigheter i sitt biståndsprogram. Sverige och EU verkar för att investeringar i infrastruktur sker öppet samt ekonomiskt,miljömässigt och socialt hållbart och enligt internationell rätt och internationella standarder.

Innovation och teknologi
Kina har blivit en internationellt betydande aktör inom forskning, innovation och teknologiutveckling, särskilt digitalisering. Kina ligger på många områden nära och inom vissa sektorer före utvecklade ekonomier i teknologiutvecklingen. Den snabba utvecklingen är ett resultat av omfattande investeringar och statlig styrning. Kina har också framgångsrikt överfört kunnande från utländska företag bland annat genom samriskföretag och strategiska förvärv.

Tillgång till stora datamängder utan diskussion om faran för den enskildes integritet, datorkapacitet och algoritmer för konstgjord intelligens, Al, kan ge Kina en strategisk fördel inom teknologiska nyckelområden. Systemen prövas nu genom bland annat massövervakning i Xinjiang och sociala kreditsystem som kontrollerar den enskilde in i minsta detalj.

Kinas militära förmåga
Kinas försvarsutgifter var 250 miljarder USD år 2018. Det är världens näst största försvarsbudget. Kina ligger idag långt efter USA i konventionell operativ förmåga. En omfattande modernisering av försvarsmakten har dock inletts för att förbättra markstridsförmågan. Rymd-och cyberkapaciteterna är speciellt prioriterade. Kina vill bli en stormakt till havs och idag har Kina bland annat hangarfartyg. Landet skaffar sig operativ erfarenhet genom att t. ex. delta i bekämpandet av sjöröveri utanför Somalias kust, och Kina fick sin första militärbas utomlands i Djibouti på Afrikas horn 2017.

Ett viktigt led i uppbyggandet av den militära förmågan är sammansmältningen av civil och militär verksamhet. Här ingår också det akademiska utbytet med utlandet som en självklar del i att öka den militära kapaciteten. Sveriges säkerhetsintressen måste vara styrande i alla aspekter på förbindelserna med Kina. Det är centralt att beakta de risker som ett samarbete kan medföra. Svenska lärosäten uppmanas att vara mer vaksamma. Det är viktigt att ha kontakter med Kina inom ramen för FN:s fredsbevarande insatser och att upprätthålla militära kontakter som ligger inom det vapenembargo som EU införde 1989.

Kinas utmaningar på medellång och lång sikt
Rapporter listar ett antal faktorer som skapar ovisshet om Kinas utveckling på lång och medellång sikt. Var och en av nedanstående faktorer kan leda till betydande spänningar vilket det rådande politiska systemet inte är konstruerat för att lösa. Några av utmaningarna för Kina är: betydande industriell överkapacitet, hög inhemsk skuldsättning, marknaden är statligt styrd, korruptionen är omfattande, stora miljöproblem och en snabbt åldrande befolkning.

Sveriges förbindelser med Kina
Sverige blev första västland att upprätta diplomatiska förbindelser med Kina 1950. Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. Exporten uppgick till 67 miljarder och importen till 78 miljarder under 2018. Runt 10 000 svenska företag handlar med Kina och cirka 600 av dem är etablerade i landet. Sverige driver tillsammans med EU på för att skapa likvärdiga villkor för företag i Kina och internationellt. Det finns ett intresse från kinesisk sida för Sverige och svenska samhällslösningar liksom för hållbart företagande där svenska företag anses ligga långt framme. Sverige och Kina har ett samarbetsavtal på detta område.

Säkerhetspolisen och den militära underrättelsetjänsten har påpekat att Kina bedriver en aktiv underrättelseinhämtning i Sverige. Sverige ligger också i den kinesiska intressesfären för strategiska investeringar och uppköp. Svenska företag som utvecklar teknologier med både civil och militär användning har förvärvats. Kinesisk underrättelseverksamhet riktar också in sig på kinesiska flyktingar och organisationer verksamma för t. ex. Xinjiang, Taiwan och Tibet. Kina motarbetar utövande avyttrande- och mötesfrihet i Sverige rörande kinesiska förhållanden.

År 2018 stod kinesiska medborgare för 349 000 hotellövernattningar i Sverige. Kina var nionde största ursprungsland för turister i Sverige. Av Kinas 600 000 utlandsstudenter kom cirka 2 700 till Sverige. Det är den största utomeuropeiska gruppen studenter.

Sverige har ett samförståndsavtal med Kina som ska främja kulturutbyte inom film, scenkonst, litteratur, bibliotek och kulturarv samt stimulera till utbyte av specialister och utställningar. Ett kinesiskt kulturinstitut har inrättats i Stockholm. Utbytet ska kännetecknas av yttrandefrihet och konstnärlig frihet. Svenska kärnvärden och sakfrågor bör stärkas.

Idag finns en rad bilaterala problem i förbindelserna. Ett av dessa är fängslandet av den svenske medborgaren Gui Minhai. Där uppfyller Kina inte de förpliktelser landet har genom konsulära avtal och vägrar hörsamma Sveriges krav på Guis frigivning.

Det konstateras i strategin att det finns ett behov av att investera i kunskap om Kina i alla delar av det svenska samhället och att den samlade kompetensen i frågor som rör Kina måste utvecklas. Utlandsmyndigheterna ska spela en central roll för bevakningen av Kina.

Regeringen vill verka för samverkan och informations delning om Kina och ska klargöra hur en kunskapsinhämtning görs bäst. Ett förstärkt arbete i frågor som rör Kina förutsätter stärkta kunskaper liksom utökad dialog mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Regeringen konstaterar också att engagemanget kommer att kräva en satsning på kunskapshöjande åtgärder och kommer att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt forskningsbaserat kunskapscentrum om Kina. Jag kan bara lovorda den något nymornade insikten om behovet av mer kunskap om Kina. Att skaffa sådan kunskap är dock inte gratis och utan att tillföra rejält med pengar till en kunskapsinhämtning om Kina riskerar dessa skrivningar att bli munväder och slag i luften.

Regeringens skrivelse om Sveriges Kinastrategi finns att läsa i sin helhet på: https://www.regeringen.se/pres... 2019[to /regeringens-skrivelse-om-fragor-som- ror-kina/