INTERVJU MED BJÖRN JERDÉN

Text Johan Fresk och Christina Nygren, FokusKina # 2021 - 1

”Kinas framväxt utgör en av de största globala förändringarna sedan Berlinmurens fall. Kina har idag en global närvaro och ett växande inflytande vilket ställer Sverige och EU inför en rad nya frågeställningar. Kinas utveckling utgör både möjligheter och utmaningar som berörallt fler av regeringens politikområden. Hur Kina utvecklas, och hur landetsband till omvärlden utvecklas, får följder för Sverige och utvecklingen i Europa. Ekonomi och handel påverkas, liksom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, miljön och klimatet, Sverige som innovations- och kunskapsnation, Sveriges närområde samt det multilateralasamarbetet.”

Ur Regeringens skrivelse
från 2019/20:18.

Presentation:

Björn Jerdén är centrumchef och leder det nya nationella kunskapscentrumet om Kina.

Björn har en doktorsexamen i statsvetenskap från Stockholms universitet och en magisterexamen i internationella relationer från Malmö högskola. Han har gästforskat vid National Chengchi University, National Taiwan University, National Chengkung University och Harvard University. Björn deltar i European Think-thank Network on China och sitter i styrgruppen för Stockholm Observatory for Greater China. Han kan japanska och kinesiska.

Expertområden
Säkerhetspolitik, stormaktspolitik, Kina, Japan, USA

Du har nyligen utnämnts som chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina/Swedish National China Centre, hur ser du på grundförutsättningarna för den här omfattande uppgiften?

Det behövs en kunskapshöjning inte bara i statsapparaten utan i hela samhället. Vi behöver utveckla ett slags ”Kinareflex” som avspeglar en bredare kunskapsbas så att vi bättre kan relatera till och positionera oss gentemot Kina. Regeringens beslut genomsyras av en insikt att det inte räcker med att bara UD:s Asienenhet och vissa andra delar av Regeringskansliet tittar på Kina. Det finns en insikt om att Kina behöver komma in brett hos statliga myndigheter, regioner, kommuner, det bredare civilsamhället, fackföreningar och näringsliv.

Hur ser ramarna ut för arbetet vid Centret?

Centrets verksamhet och resultat ska tillgodose svenska intressen och behov och ge ett svenskt mervärde som man inte kan ta del av någon annanstans. Arbetet är förlagt vid Utrikespolitiska institutet (UI) men det är en helt ny och självständig organisation med ett eget uppdrag och ansvar. Centret är oberoende, opolitiskt, företräder inte regeringens politik och ska inte ha någon egen politisk position. Arbetet kommer såklart att ha politiska implikationer, men resultat och råd-givning ska vara baserade på rigorös analys. Kunskapscentret ska vara forskningsbaserat och använda vetenskapliga metoder och litteratur, vilket också skapar möjligheter för en tät dialog  med akademin. 

Hur ser verksamheten ut just nu?

Centret ska också vara policyrelevant och utveckla sina egna former för verksamheten och för närvarande är arbetet med verksamhetsplanen i full gång.

Poolen av personer med rätt kompetens är begränsad så tillgången på personal med specifik expertis kommer delvis att styra vilka frågeområden som byggs upp inledningsvis. Personerna behöver naturligtvis ha en bredspråklig kompetens och eftersom tanken är att centret i hög grad ska använda sig av kinesiska källor så blir förutom engelska och svenska även kunskaper i kinesiska viktiga. De första breda utlysningarna kommer senare i vår när verksamhetsplanen är på plats.

Hur blir utlysningarna formulerade och vilken typ av personer kommer ni att vända er till?

Centret är forskningsbaserat men det betyder inte att man ska forska på samma sätt som inom universitet och högskolor. Det kommer även att finnas utrymme för icke-disputerade personer att söka tjänster. Det kan också vara intressant att eventuellt knyta till sig kinaforskare för olika projekt på deltid eller om forskare vill förlägga anslag och delar av sin tid vid centret så finns en öppenhet även för det. Jag hoppas att organisationen kan växa med ett par, tre personer per år.

Vad innebär det att Centret är förlagt vid Utrikespolitiska Institutet?

Centret har en separat planering, budget och uppföljning av verksamheten. Precis som UI är det inte heller någon statlig myndighet. Att förläggas vid UI harinledningsvis vissa organisatoriska fördelar såsom kontorsstöd, gemensam administration och lönehantering samt tillgång till en befintlig och fungerande IT-struktur. Det innebär att en större del av resurserna kan gå till den faktiska verksamheten och det ger naturligtvis också möjligheter till samarbete med olika enheter på UI, till exempel Europaprogrammet, Asien-programmet och det nya centret för Ryssland och Östeuropa som startar i vår.

Hur ser budgeten ut och vad innebär det att anslagen kommer via UD?

Centret finansieras genom ett statligt anslag. Tanken är att anslaget ska öka under en treårsperiod: 4 miljoner 2021, 8 miljoner 2022 och 12 miljoner 2023.Det är således fråga om en ganska stor och snabbt växande budget. Verksamheten kommer också att breddas i takt med att anslaget ökar. Verksamheten kommer att utvärderas inför beslut om fortsättningen. UD ska     representera Regeringskansliet vid Centret genom att medverka i en expertgrupp som ska kunna fungera rådgivande för centret. Men centret har en bredare målgrupp än samråd med den centrala statsförvaltningen. Tanken är att verksamheten också ska vara en kontaktpunkt för det bredare civilsamhället, kommuner och regioner, universitet och högskolor, fackföreningar samt näringslivet.

Hur ser Centrets koppling till EU:s Kinastrategi ut?

Sveriges Kinastrategi bygger till stora delar på EU:s Kinastrategi från 2016 och den uppdatering som gjordes i form av en ”Strategic Outlook” 2019. Sverige och EU ska samverka med Kina inom områden där vi har ett gemensamt intresse, såsom inom ekonomi och handel, miljö och hälsa, men vi ska också ställa krav på Kina när det gäller respekten för rättsstatens principer, demokrati och mänskliga rättigheter samt marknadstillträde. Det finns ett behov att komma bort från att begränsa frågan om Kina till något som ”kinaexperter” kan ta hand om när det behövs, vilket Centret kan bidra med. Kina finns ju idag närvarandepå snart sagt alla områden det är därför viktigt att allmänt stärka kunskapen om kinesiska förhållanden.

I sin skrivelse anger Regeringen viktiga strategiska punkter, i vilken mån kan Centret bidra till utvecklingen inom dessa områden?

Ja, regeringen räknar i sin skrivelse upp nio områden av särskild betydelse: säkerhets- och försvarspolitik, handel och ekonomi, klimat- och miljöfrågor, Kina som multilateral aktör, mänskliga rättigheter, Kina som biståndsaktör, teknik, innovation och digitalisering, forskning och utbildning samt kultur och medier. Det mesta av centrets arbete kommer att relatera till dessa områden, hela tiden utifrån ett svenskt perspektiv. Samtidigt blir det viktigt att samarbeta tätt med andra svenska institutioner med expertis om frågorna.

Hur kommer Centrets ansvar för denna utveckling att te sig i praktiken?

Det gäller att ha kontinuerlig kontakt med övriga delar av samhället och statsförvaltningen och snabbt kunna bolla olika frågor. För att Centret ska kunna klara den här uppgiften behövs en fast personalstyrka och en bra koll på vad övriga myndigheter och forskningsinstitutioner håller på med så att centret inte duplicerar vad som redan görs på annat håll. Det finns en sådan generell tendens i tankesmedjevärlden men det är något som centret vill undvika. Kunskap om såväl målgruppernas behov som befintlig kunskapsförsörjning är nödvändigt för att centrets resurser ska användas på rätt sätt och för rätt frågor.

Centrets uppgift är att hjälpa till att höja kompetensen kring och kunskapen om Kina, en slags nationellöverbyggnad som kan gynna analys och debatt.

Kommer alltså Centrets kompetens och forskningsarbete att synas i den offentliga miljön och i medier?

Det är viktigt att kommunicera de resultat som centret kommer fram till för målgrupperna. Den är minambition att så mycket som möjligt av resultaten också kommer att göras tillgängliga för allmänheten.Det blir också viktigt att delta vid föredragningar, runda-bordssamtal, offentliga föreläsningar, podcasts och därmed delta i och bidra till diskussionen om Kina i en vidare svensk debatt. Centret kommer att ha en närvaro på sociala media. Snart kommer en tillfällig hemsida upp på UI:s hemsida ui.se.

Ingår även folkbildning i denna verksamhet?

Centret har inte som till exempel UI ett tydligt uppdrag om folkbildning men ambitionen är naturligtvis att försöka nå ut med sina resultat även till en bredare allmänhet.

breda utlysningarna kommer senare i vår när verksamhetsplanen är på plats.