Text Carl-Göran Ekerwald FokusKina # 2020 - 4

  När Jan Myrdal presenterade sig i Bra Böckers författarantologi 1992 nämnde han uttryckligen att han kom från ett ”kristet” hem. För d - en som genom åren följt Jans bana är det inte svårt att peka ut det bibelord som varit vägledande för honom: ”Den som har två skjortor ska ge en till den som ingen skjorta har” (Lukas 3:1). Det är som Georg Lukacs som säger: ”Bibeln är upprorets ABC-bok!”. Koranen har samma enkla budskap: ”Dela lika!” (Kor. 16:71).   

  Sara Lidman tänkte i samma banor liksom Jan Fridegård och Olav Hauge. Deras hjältar hette Ho Chi Minh och Mao Zedong. Människan har att arbeta för att leva. Inte leva på vad andra tjänat ihop. Att höra talas om ”åsikter” är att välja fel ord. Det handlar om kompromisslös trosvisshet. Reste man till Tyskland valde man DDR. Att dela lika skulle vara den grundläggande principen för samhällsbygget.

 Jan var hela sitt liv intensivt läsande och skrivande. Hans ställde upp en regel för sig själv: ”Att acceptera förlamar, att förkasta förblindar. Frigörande blir däremot kritiskt övertagande”

  Hans bibliotek kom att växa. När han hade 50 000 volymer hjälpte Lasse Diding i Varberg honom till ett rymligt bibliotek på Snidargatan. I augusti 2012 hade jag förmånen att med Sigrid Kahle bli bjuden på middag i Jans bibliotek. Han ville gengälda ett besök han och hans hustru, Gun Kessle, fått göra i Tunisien på inbjudan av Sigrid Kahle och hennes man, den tyske ambassadören i Tunis. Paret Myrdal hade fått möjlighet att i ambassadörens bil resa runt i landet.

   Middagen var överdådig, hummer, krabbor, ostron och champagne. Vi var sju personer. Jan visade oss runt från våning till våning. Han stannade i rummet för uppslagsverk och pekade på Needhams stora verk om den kinesiska civilisationen. Många digra band. ”Det mest lyckade jag har fått vara med om”, sa Jan, ”det är att mitt namn återfinns i en fotnot i Needham.” Det handlade om taktäckningen i den kinesiska by där Jan och Gun bodde 1962. Tack vare denna fotnot var hans namn garanterat en varaktighet på minst 200 år.

   Överallt i biblioteket möter man Gun Kessles bilder. De samarbetade i många böcker. Allra vackrast kanske i boken om romansk kyrkokonst från 1992, ”När Västerlandet trädde fram”.

   Sista gången jag var tillsammans med Jan i biblioteket var en januarikväll 2018. Där satt vi två gubbar, Jan 91 och jag 95, och vi hade många minnen från 1930-talet. Katten Sushi snodde runt men hoppade till sist upp i knät på mig. Vi talade om ”Folket i Bild/Kulturfront” – Jan tog initiativet till denna fristående tidskrift, han köpte namnet av Lucas Bonnier för en krona.

   Vi talade om Per Albin Hansson och jag berättade att min morbror Albert i Äppelviken spelade bridge med Per Albin. Jag sa till Jan att hans pappa blivit tillsagd av Per Albin 1944 att stoppa den sextonårige sonen Jans anti-Hitler-skriverier eftersom de kunde utgöra en fara för riket!

   Jan utstrålade fortfarande samma gamla fighting spirit. Han löpte uppför trapporna som en ekorre. Optimismen fanns kvar. All den sura kritik han fått utstå från sina landsmän hade inte satt några spår. Och Lars Norén har sant i sina ord: ”En författare utan några fiender är ingen författare” (Dagboken 20/4 2013).

   Sigrid Kahle berättade att under de trettio år hon arbetade i Pakistan, Irak, Sudan och Tunisien och umgicks i progressiva, upplysta kretsar var det bara en enda svensk författare man uppmärksammade. Det var Jan Myrdal. 

Jan Myrdal föddes den 19 juli 1927 i Bromma och dog den 30 oktober 2020 i Varberg. Jan Myrdal var en svensk författare, skribent och debattör. Han var son till Alva och Gunnar Myrdal. Jan Myrdal var under många år gift med fotografen Gun Kessle (1926–2007). Han var ordförande i Svensk-kinesiska föreningen 1968–1971 och i Svensk-kinesiska vänskapsförbundet 1971–1973. Svensk-kinesiska föreningens namn ändrades 1971 till Svensk-kinesiska vänskapsförbundet. Jan Myrdal utsågs till hedersordförande i föreningen 1973. Jan Myrdal hade en mycket omfattande litterär produktion och bland hans verk om Kina kan nämnas: Rapport från kinesisk by (1963), Chinese Journey (1965), Kina. Revolutionen går vidare (1970), Kina efter Mao Tsetung (1977), Sidenvägen (1977) samt Kinesisk by 20 år senare (1983).