你好, Nǐ Hǎo – hej!

Avslöjad, vadå jag? Bara för att några av er ägnat dyrbar arbetstid åt att googla mitt namn och kommit på vem jag, Sun Wukong, är? Så klart jag måste ha ett alias. Hur skulle det se ut om du visste? Du skulle säkert försöka hitta min boning, mitt tempel. Framåt kvällen skulle du stå nere i hörnet bakom de tomma lådorna som grönsaksförsäljaren lämnat kvar efter en dags framgångsrik försäljning. Dold av tårpilarnas sorgsna grenverk, osynlig i skuggan, skulle du spana efter mig med förhoppningen att kunna följa min trendspaning genom natten. Nåväl. Tillbaka till mejlen från er, kära läsare. Tack för att ni hör av er! Jag får mejl, alltså finns jag. Jag har fått några rättframma saker. Som det här: ”Hur kan en stackars förvirrad apa som du prestera en så lysande prosa?” Tackar, man tackar! Men det trodde jag du hade förstått. Jag har förstås en hygglig svenne till hjälp. Det kryllar ju av dem i Peking nuförtiden. Jag skriver (författar som jag själv ser det), jag mejlar till svennevännen, vi träffas, han skrattar åt och skäller på mig för mitt apiga språk. Och sedan kör han runt mina ord i sin tvättcentrifug. Han säger att det sällan räcker med fintvätt, ofta måste han köra på nittio grader och extra centrifugering.

Ibland förstår jag vad han pratar om när han förklarar språket (han kallar det att coacha, ett ord han upprepar med en åsnas envishet), men ofta inte. En gång började han nynna en melodi och sjöng lite svagt ”du förstår ingenting hur jag än försöker” och muttrade att jag inte skulle ha förstått Siwans storhet. Jag lät hans kommentar passera men när jag kom hem och baiduade (som när ni googlar) efter Si Wan förstod jag ännu mindre. Men han är lojal, min svenne. Han ser alltid till att få min berättelse precis som jag vill ha den. 谢谢 Xièxie, tack!

Efter Kinarapport #3 2014 hade jag tänkt lämna korruptionskampanjen bakom mig. Men jag måste ta upp den tråden igen. Jag har stött på några häpnadsväckande fakta som du måste få ta del av. I maj månad hittade nämligen antikorruptionsgruppen mer än 200 miljoner yuan i cash hemma hos Wei Pengyuan, höjdare (numera före detta höjdare, förstås) på National Energy Administration’s Coal Department. Det var inte så få slantar han lagt vantarna på. Det finns ju inga 500- eller 1 000-lappar i Kina, så om han hade allt i hundralappar var det två miljoner sedlar. Att 16 av teamets mekaniska sedelräkningsmaskiner gick så heta att de skar ihop var naturligt.

Under årets första nio månader fram till nationaldagen den 1 oktober har mer än 13 000 myndighetspersoner dömts för korruption och mutbrott. Inte konstigt att antalet självmord bland partibyråkrater ökat kraftigt under året. Det finns en naturlig och antagligen högst befogad oro hos många för att korruptionskrigarna skulle komma och knacka på den egna dörren, kanske till 
och med under bästa karaoketid. I mitten av oktober meddelades att en chefsingenjör vid det genomruttna järnvägsministeriet dömts till döden för samma brott. Zhang Shuguang hade under 11 år snott åt sig mer än 47 miljoner yuan, cirka 52 miljoner i svenska pengar. Han hade krävt leverantörer på betalning för att säkra deras kontrakt. Zhang körde tandem med den avsatte järnvägsministern Liu Zhijun som dömdes till döden förra året. Båda har fått den typen av dödstraff som efter två år antagligen omvandlas till livstids fängelse. Fängelserna borde vara fulla vid det här laget. En ny business kanske, Prison Construction Development AB?

Statens kostnader för utlandsresor, storstilade mottagningar, partyn och fräcka bilar har minskat med nio miljarder US-dollar jämfört med för ett år sedan (65 miljarder svenska, helt otrolig siffra!). Och så har man avslöjat 150 000 ”spökjobb”. Alltså jobb som bara finns i huvudet på några. Någon nr 1 har fått ett jobb och fått full lön för det. Men någon nr 1 har aldrig varit på arbetet och har aldrig någonsin jobbat på just den arbetsplatsen. Någon nr 1 har fått någon nr 2 att fixa det hela för att han känner någon nr 1. Och naturligtvis fick någon nr 2 lite ersättning från någon nr 1.

Förra månaden godkände regeringen att det sätts upp en ny enhet i vilken det ska pumpas in extra tunga resurser och kompetenser för att hantera ”unikt allvarliga fall”. Alltså misstänkta på extra höga poster som har maktmedel att dölja, skydda och slå ifrån sig. Bra, pang på dem!

Kampanjens svallvågor får effekter även utanför landets gränser. Världens största spelhåla, det kinesiska Macao, drabbas hårt när korruptionspengarna sinar. När Macaos kasinon redovisade sina intäkter för oktober månad hade intäkterna jämfört med oktober 2013 sjunkit med hela 23 procent till bedrövligt låga 3,5 miljarder US-dollar, motsvarande nästan 26 miljarder svenska kronor. Vilka stackare, bara 26 miljarder, på en hel månad. Synd om dem.

Ordföranden (ja, jag envisas med att kalla honom så) har upprepade gånger sagt att korruptionen hotar partiets hela existens. Så klart han vill rädda partiet. Han vill göra partiet mer poppis. Men han vill nog rädda Kina också. Men han vet att han måste hålla en balans. Om han slår för hårt mot korruptionen kommer han att krossa partiet, om han är för svag kommer han att förstöra landet. Yin och yang, igen.

Men puh, nu är jag lika trött på allt korruptionssnack som du. Hoppas jag inte ska få någon anledning att behöva återkomma mer i den frågan.

Nu vill jag se framåt och avsluta med något skojigt. Något som muntrar upp både dig och mig. Du vet förstås att ordföranden besökte Indien i höstas. Och det där med namn är ju inte det lättaste. Ett för ivrigt, eller lite okoncentrerat, indiskt nyhetsankare på TV rapporterade om besöket. Istället för att kalla Xi Jinping för Xi Jinping, gav hon honom namnet Eleven Jinping. Vilken grej! Helt klart förväxlade hon Xi med den romerska siffran XI. Och fick sparken direkt. Det ankaret sjönk som en sten.

再见 Zàijiàn, hejdå!

Hört på sta’n av Sun Wukong 孙悟空

Jag, innan jag anlagt maskering.