Det är lätt att känna sig som personen från Qi i numrets talesätt ”Qi ren you tian” och oroa sig för att himlen ska falla ner. Vi lever i en osedvanligt turbulent tid där presidentämbetet i Förenta staterna innehas av en person som tycks vara helt frikopplad från normala beteendemönster. Sällan har någon på så kort tid skapat så mycket politisk turbulens och ekonomisk osäkerhet. Detta påverkar hela världen och Donald Trumps tullhot har mötts av mycket skiftande reaktioner.

Bara Kina valde att omedelbart svara med samma mynt och höja sina tullar på amerikanska varor i motsvarande mån. Detta är dock inte riskfritt även om den akuta krisen tycks avvärjd just nu. Kinas ekonomi står inför betydande utmaningar i form av fastighetskris, ett outvecklat socialt trygghetssystem samt en prisnedgång i tillverkningssektorn, och i artikeln om årets Folkkongress beskrivs hur Kinas regering försöker möta dessa utmaningar och få folk att konsumera mer och spara mindre.

Det är naturligtvis ingen tillfällighet att USA:s uppmärksamhet riktas mot just Kina, och som Christer Nilsson påpekar i sin artikel om järnvägar så har Kina byggt ut sitt höghastighetsnät i en förbluffande takt och blivit världsledande inom denna sektor, liksom inom många andra områden: solceller, vindkraft, elbilar, sällsynta jordartsmetaller, etc. Det nya snabbtågsnätet sträcker sig numera även till Yunnan, men det tycks som den natursköna trakt som Anders Edler beskriver i sin artikel om Tre parallella floder ännu så länge behåller sin storslagna vildhet och etniska mångfald.

I år är det hundra år sedan Sun Yat-sen dog, en man som hyllas i både Kina och Taiwan, och Ingemar Ottosson konstaterar i sin artikel att trots allt som sagts om Sun Yat-sen är det uppenbart att hans liv var fullt av motgångar, men att han ändå obestridligen är frihetshjälten som lade grunden till det moderna republikanska Kina. Likt profeten Moses pekade han ut vägen till det förlovade landet, men kom aldrig dit själv. Om Sun Yat-sen tyckte att fjärde maj-rörelsen gick för långt i sin kritik av det gamla Kina så tyckte författaren till numrets novell Vision av Lao She, tolkad av Roger Eriksson, att reformerna inte kunde vara radikala nog. Novellen som utspelar sig i 30-talets Peking belyser det traditionella samhället i upplösning innan det Nya Kina har börjat finna sin form speglade i två människors ofullgångna kärlek.

Bertil Lundahl tar oss med på en resa genom bokens historia i Kina, och den är lång och spännande med en förbluffande teknisk nivå från Tangdynastin (618–907) då redan bokrullarna började ersättas med sutrabindning till datorernas intåg på 1980-talet då bokproduktionen kraftigt förenklades. För att idag i många fall helt ha övergivit sin fysiska form har boken nu ofta tagit steget över till nätet. Kerstin Johansson berättar i sin artikel om hur det ”under ytan finns en litteratur som sällan översätts och ofta byts ut. Och den är inte i en form som man kan lägga på nattduksbordet. Internetlitteraturen frodas och den experimentella smala litteraturen hittar man i obskyra små boklådor, gömd bakom de politiska klassikerna. Walsh öppnar dessa litteraturgenrer i sin bok. Bland dessa finns till exempel migrantlitteraturen, en genuin arbetarlitteratur, skriven av de många landsbygdsbor som flyttat till städerna för ett bättre liv, men som ofta lever på samhällets bakgård.”

Sist men inte minst finns ett utdrag ur boken Sverige och det andra världskriget i Östasien och återigen är det flitige Ingemar Ottosson som hållit i pennan.

Redaktörerna vill ta tillfället i akt och önska alla en glad och vilsam sommar och hoppas på fint väder med tid för avkoppling, umgänge med släkt och vänner samt mycket läsning.

Johan Fresk och Christina
redaktionen@fokuskina.se