Ett nytt år står för dörren och tidningen FokusKinas öde kommer att avgöras av Kulturrådet under mitten av december. Kommer vi att kunna fortsätta ännu ett år? Nästa år är det också dags för föreningsstämma i FokusKina och denna gång hålls stämman i Stockholm. Se kallelsen på sidan fyra. Glöm inte heller medlemsavgiften för 2025 som fortsatt är 345 kronor. Inbetalningsdetaljer för Plusgiro eller Swish finns även de på sidan fyra.

Under 2025, närmare bestämt den 29 januari, går Kina in i Ormens år. Kännetecknande för ormar är självanalys och förändring, något som i hög grad kommer att utmärka Kinas ekonomi under 2025. I ett samtal om Kinas ekonomi ger Frédéric Cho sin syn på de utmaningar som den kinesiska ekonomin står inför och vad vi kan förvänta oss den kommande tiden. Någon storstilad statlig ökning av efterfrågan som 2008–2009 kommer vi inte att få se, men väl systematiska åtgärder för att förbättra ekonomins funktionssätt och öka privatpersoners efterfrågan. För att använda liknelsen i Christina Nygrens talesätt så blir det inget inmundigande av stimulanspaketens förgiftade vin.

I Christer Nilssons artikel om vapenteknik i det gamla Kina får vi lära känna flera av de vapen som uppfanns eller utvecklades i Kina långt innan de kom till eller återuppfanns i Västerlandet. Mest känt är naturligtvis krutet, men artikeln behandlar även strid med bågskytte och armborst samt krigföring med gas. Det som vi känner från vår egen tid – krig eller hot om krig tycks stimulera teknisk utveckling – verkar ha gällt redan i det gamla Kina.

Himalayamurmeldjuret är temat för Anders Edlers artikel som låter oss stifta bekantskap med detta sociala djur som lever i grupper om 30 individer och där murmeldjuren hälsar på varandra om de inte setts på några timmar. Förmågan att överleva och anpassa sin avkommas storlek under svåra förhållanden är väl utvecklad. Kanske är viljekraften och återhämtningsförmågan också temat för Tahir HamutIzgils novell Fru Rödhake,i översättning av Flora och Abdushukur Qumtur. Den obändiga viljan att bygga sitt bo och fostra sin familj på den plats och det sätt man själv valt.

Inger Ruggius fråga: ”Kan man fortfarande resa till Kina?” blir tydligt och klart besvarad i hennes reserapport från en 19 dagar lång resa genom Kina som bland annat tog henne till Peking, Pingyao, Lifloden och Shanghai. Visst längtar man tillbaka till maten och människorna när man läser hennes berättelse. Vi kan bara hoppas att visumreglerna ska förenklas så att vi liksom stora delar av Europa snart kan åka 14 dagar visumfritt till Kina.

Ambassadör Cui Aimin påminner i sin artikel om det långa kulturutbytet mellan Sverige och Kina alltifrån bl.a. Nils Matsson Kiöpings resa till Kina 1654, Johan Gunnar Anderssons upptäckt av Yangshaokulturen, beundran för bordtennislegenden Jan-Ove Waldner samt kinesiska kulturfestivaler i Stockholm. Det finns, som ambassadör Cui skriver, också mycket som Sverige kan göra för att locka kinesiska turister genom svensk kultur. Här har Finland med t.ex. sin satsning på Rovaniemi som tomtens huvudstad varit betydligt mer framgångsrikt.

Ylva Skånér har varit på Stockholms internationella filmfestival och sett kinesisk film. Fem kinesiskspråkiga filmer där två av filmerna utspelar sig i Kina. Den ena var en Hongkong-action av regissören Soi Cheang, Twilight of the Warriors: Walled in, och den andra var en film skriven och regisserad av Lin Jianjie (JJ Lin), Brief History of a Family. Den presenterades som en ”genre-utmanande coming of age-thriller”. Matbrigaden besöker restaurang Chinatown i Helsingborg och möts av en vänlig och välkomnande atmosfär men där kanske anpassningen till det svenska och mot övriga Asien har gått lite för långt.

Johan Fresk har varit på Musée Guimet i Paris och sett på en utställning av fantastiska guldsmycken från Mingdynastin.

God läsning, fröjdefulla helgdagar och ett Gott ormens år önskar,
Johan & Christina

redaktionen@fokuskina.se